Supportersamarbetet har gett resultat
Avbrutna matcher, planstormningar, polisnotor, smällare och bråk är ord som vi läst alldeles för många gånger de senaste åren i texter som rört allsvenskan. Det tycker Dan Blomberg och de andra svenska supportrarna som 2011 drog igång projektet ”Positiv läktarkultur”. De kände att negativa nyheter om läget på svenska läktare fick alldeles för stor plats i media, och därför var någonting tvunget att göras.
– Vi upplevde att betydelsen av supportrar och supporterkultur var hotad. Det bedrevs nästan en häxjakt från media och från förbundets sida kom idén om kollektiv bestraffning trots att det var enskilda individer som gjort fel, säger Dan Blomberg.
Supportergrupper från hela landet slöt upp. Kampanjen spreds som en löpeld och inom kort kunde hela fotbollssverige se resultatet av samarbetet.
– Vi ville visa vad fansen betyder. Det tydligaste exemplet på det var när vi hade tio tysta minuter per match under två omgångar av allsvenskan. Det visade hur tråkigt det hade varit att gå på fotboll utan oss supportrar.
Vad har ni lyckats åstadkomma sedan dess tycker du?
– Faktiskt mer än jag trodde att vi skulle göra. Speciellt aktionen i derbyt mellan Djurgården och AIK 2011 blev väldigt uppmärksammad (då bägge lagens fans var tysta i tio minuter och sedan tände bengaler, red. anm.), både i Sverige och internationellt. Efter det tycker jag att mediebilden har ändrats lite och det rapporteras lite mer proportionerligt idag, säger Dan Blomberg som också är ordförande i Djurgårdens supportergrupp Järnkaminerna.
Hur ser ert arbete ut idag?
– Just nu har vi ingenting planerat inom ramen för Positiv läktarkultur, men vi har alltid en dialog mellan olika supportergrupper. Nu har vi ju en plattform och kan göra saker tillsammans.
Positiv läktarkultur har gett supportrarna en enad röst. Varför är det så viktigt tror du?
– För att vi är viktiga för svensk fotboll. Jag tycker faktiskt att vi supportrar kan slå oss lite för bröstet. Fotbollen i Sverige är i bästa fall medioker, men stämningen som vi kan skapa kan vara bland den bästa i Europa.
– I en så stor grupp finns det också mycket kompetens som det gäller att ta vara på. Människorna i klacken går på nästan alla matcher och det är viktigt att de får komma till tals.
Även om inga nationella kampanjer är på gång just nu så förekommer ändå diskussioner mellan supportergrupper på mer lokal nivå. För Järnkaminernas del innebär det ständiga möten med de andra stockholmsklubbarnas fans.
– Det känns naturligt eftersom vi är från samma stad och eftersom vi upplever många saker likadant. Just nu är polisens arbete och säkerheten på arenorna på tapeten. Polisen har en ny hårdare strategi som enligt oss drabbar oskyldiga och skapar framtida huliganer. Det försöker vi lyfta fram i våra möten.
– En annan sak som diskuteras mycket är pyrotekniken som vi brinner väldigt mycket för. Nu är det olagligt men vi skulle vilja kunna använda bengaler under kontrollerade och lagliga former.
Om du får bestämma helt själv – hur skulle det vara på en allsvensk fotbollsmatch då?
– Drömmen är att alla står upp tillsammans och skapar stämning. Det är just stämningen som jag älskar mest med allsvenskan. När man är på Stadion och publiken är helt enögd och man får alla domslut emot sig - då står vi ändå där ihop.
– Jag skulle vilja att föreningarna får styra sina arrangemang helt själva utifrån sina behov. Jag förstår att alla inte kan stå upp till exempel, även om jag önskar att alla kunde det.
Just frågan om ståplats vara eller icke vara är ständigt aktuell. Hur går snacket om det nu?
– Det är ett orosmoln i framtiden. Det har pratats länge om att göra som i England och ta bort ståplats, men vi brinner för ståplats och är vakna på den frågan. Skillnaden mellan att stå och sitta när du går på fotboll är en symbolhandling. Sitter du är du passiv, står du är du med och påverkar.
Det går ju inte att komma ifrån att det varit en del problem på svenska läktare senaste åren. Hur tycker du att media ska rapportera om sådana problem?
– I sansad ton och proportionerligt. Efter smällarna i Malmö (då knallskott kastades in på planen under matchen mellan Malmö och Djurgården den 30 juli 2011, red. anm.) kollade jag i en kvällstidning och hittade 18 artiklar om den händelsen. Det tycker inte jag är proportionerligt sett till vad som hände.
– Det är ingen som vill att media ska sopa någonting under mattan, men fotbollsarenor är generellt säkrare än samhället och det borde märkas i rapporteringen. Samtidigt förstår jag att det är kittlande saker att rapportera om, men media får inte klumpa ihop oss vanliga supportrar med dem som begår brott.
Slutligen – vilket land är din förebild vad gäller supportkultur?
– England som det var förr i tiden - då man inte behövde vara rik för att gå på fotboll. Jag tror på en sund fanatism och stor passion. Fotboll får inte bli en popcornprodukt där man bara lutar sig tillbaka som när man går på bio.
/Adam Kalin
På twitter: @adamkalin