Matchdax byter namn...

...till Svenska Fans!
Nej, det gör vi inte alls. Men jag har sett att Svenska Fans döpt sitt program om Hockey-VM till "Matchdax". Det tycker jag är lite fantasilöst gjort. Men samtidigt är det smickrande, det bevisar att vi har ett fint namn.
Matchdax är ett gött ord, jag ser att det är många som använder på Twitter när dom taggar inför matcher. Och Landskrona BoIS programblad heter Matchdax. Och Elfsborg har en remsa på sin hemsida där det står Matchdax, följt av motståndare och tidpunkt för nästa hemmamatch. Det är trevligt.

På tal om Hockey-VM och program kring detta så måste man hylla "VM med Wikegård" som sänds i TV4 klockan elva efter varje sverigematch. Jävlar vilket gött program, helt outstanding. Varför finns det inget sånt om fotboll, "Late night EM" där Ekwall&Lundh satt och skojade på "Club Babian" kan ju slänga sig i väggen vid en jämförelse.
Wikegård ska inte vara bisittare, han ska själv vara chef. Och Roger Melin, sicken superstekare alltså. Jag har svårt att välja vad som är goast, när Melin spelar keyboard och Wikegård sjunger eller när dom sitter och snackar och skrattar. Jag tycker programmet ska vara tre timmar istället för en halvtimme. Skit i hockeyn, komprimera höjdpunkterna från hockeymatcherna och sänd dom mellan elva och halv tolv, och sänd istället Wikegård&Melin mellan åtta och elva.

Nu under eftermiddagen har jag genomfört två riktigt fina intervjuer. Vi på Matchdax har huvudfokus på Allsvenskan, men vi har även ett öga på Superettan, därför har jag idag tuggat med två profiler ur landets näst högsta serie.
GIF Sundsvalls Ari Skulason och GAIS Andreas Drugge. Det blev möcke bra, det är två killar som är behagliga att snacka med.
Skulason och jag snackade om hans besvikelse över att karriären inte blivit som han velat. Jag högaktar honom för att han är öppet kritisk mot både sig själv och den egna klubben. Han står upp och är stark när i princip alla andra viker ner sig, och det präglar även hans gärning på fotbollsplanen.
Drugge och jag hade ett väldigt långt samtal, mest om fotboll men även lite schlagertugg eftersom vi båda diggar Melodifestivalen och Eurovision. Det jag gillar mest med Drugge är att han inte är macho, och inte rädd för att inte vara macho. Då menar jag inte att han är en schlagerfjolla utan att han är ärlig med att krävande blåvittfans skärrade honom och att han led av stor hemlängtan efter två veckors provspel i Asien i vintras. Sånt är det inte många som pratar om.
Dom känns rätt olika på så vis, Skulason känns hård och Drugge känns mjuk, men Skulasons hårdhet är av rätt karaktär eftersom den genomsyras av mod.
Två bra gubbar som leder till minst två bra artiklar från min sida.

Calle Abrahamsson - Din man i badkaret