U21-talangen blickar utomlands

- Jag vill utomlands, det har jag alltid velat, säger Nilsson till Sundsvalls Tidning.

I ett stort reportage med Sundsvalls Tidning berättar Joakim Nilsson, Sundsvalls store backtalang, om hur nära det var att han lämnade klubben i somras. Hur han har fått chansen i nya U21 och sina drömmar om framtiden, hur barndomsdrömmen ska uppfyllas.

Nilsson var handbollstalangen som hellre spelade fotboll och nu står han snart vid sina drömmars mål, att bli utlandsproffs. Han känner stor stöttning från familjen.
- Alla i familjen älskar verkligen fotboll. Mamma och pappa ser varje match och alla brorsorna ser matcherna på TV. Hela familjen är fotbollstokig. Jag har växt upp med fotboll, säger Joakim Nilsson till Sundsvalls Tidning.

Nilssons storebror Per har redan nått proffslivet, via Norge hamnade han i Tyskland och även i det svenska landslaget.

- Han har betytt mycket för mig. Dels att jag alltid sett upp till honom och nu när jag är äldre pratar vi mer och mer om fotboll och allt runtomkring. Han har mycket erfarenhet och har jag någon fråga om fotbollen ställer jag den till honom. När jag behöver tips finns han alltid där som min rådgivare.

I somras var han nära en flytt till Holland och NEC Nijmegen, affären var i stort sett klar. Klubbarna var överens och Nilsson skulle fortsätta sin fotbollsresa utomlands. Då kom vändningen.

- Det var väldigt nära att det blev av. De hade ett konkret intresse, men alla pusselbitar föll inte på plats. Och det är blandade känslor att det inte blev av. Jag trivs bra i Sundsvall, men det hade varit kul att testa på något nytt. Men allting passade inte. Det är ett beslut jag inte ångrar i dag.

Varför blev det inte en övergång egentligen?
- Det är mellan klubben och mig.

Klubbarna var ju överens, så det stöp egentligen när du började diskuterade med NEC Nijmegen?
- Ja, precis.

Men det var från ditt håll, inte deras att det inte blev en affär?
- Nej, precis. Men det var gemensamt.

Håller ni fortfarande kontakten, om en eventuell övergång i framtiden?
- Nej, ingenting.

Enligt ryktena gick GIF Sundsvall miste om tre miljoner kronor som övergången skulle ha gett den ansträngda klubbkassan. Nu kan det visa sig vara en bra affär även för Sundsvall då Nilsson marknadsvärde ökat markant enligt Sundsvalls Tidning.

- Det har gått väldigt fort, från fyra starter förra året till att nu spela regelbundet. Jag var fjärdeval inför säsongen, men Marcus Danielsson skadade sig och då blev jag tredjeval. Men sjukdomar och skador på Stefan Ålander gjorde att jag fick spela i princip varje match på försäsongen. Och när man får spela utvecklas man. Plötsligt stod man där i premiären mot Malmö, säger Nilsson och fortsätter:

- Att jag fått visa upp mig och att jag fått förtroendet i år, som jag inte fått tidigare, är största anledningen tror jag. Med kontinuerlig speltid utvecklas man. Jag har fått ett annat självförtroende. Förut tänkte jag kanske: "Håller jag på den här nivån?": Eftersom att jag inte hade testats, men nu när jag spelat har jag gått framåt och tror på mig själv mer.

Kan du bli besviken på GIF Sundsvall som inte gav dig förtroende tidigare med tanke på din utvecklingskurva?
- Det är svårt att säga. Med tanke på konkurrenssituationen vi har på min position och att vi gick bra i Superettan förstår jag det. Min position ändrar man inte på så ofta. Det hade nog varit annorlunda om jag spelat på en offensiv position. Sedan i efterhand tycker jag kanske att jag varit förtjänt att få spela mer tidigare med tanke på vad jag presterat nu.

Efter att ha tagit en ordinarie plats i GIF Sundsvall öppnade även förbundskaptenen för U21-landslaget, Håkan Ericson, på dörren till blågult.- Det var verkligen helt fantastiskt. Jag visste att det inte finns så många i min ålder som spelar mittback, men att jag kom med var otroligt roligt, säger han om U21-debuten.

- Det var väldigt positivt. Jag kände många sedan innan, som jag träffat i tidigare juniorlandslag, så det underlättade. Det var kul att få träna och spela med jämnåriga så att jag kunde se var jag står i min åldersklass.

Alla undrar ju, vem är egentligen bäst i det där laget?
- Ser man till defensiven är Ludwig Augustinsson väldigt säker. Man ser att han har rutin från högre serier och stora lag. Han är väldigt bra. Victor Nilsson Lindelöf spelar med Benfica och det syns. Det är två defensiva pjäser som jag imponerades av.

- Offensivt finns hur många som helst. Många har olika kvaliteter, som Carlos Strandberg till exempel. En duktig target som är stor som ett djur. Herregud, alltså. Han är största spelaren jag mött, tillsammans med Hakeem Araba. En sådan som Tibbling kanske inte sticker ut jättemycket, men han gör nästan aldrig fel. Han är väldigt stabil, svår att ta bollen ifrån och säker i allt han gör.

Snart kan backtalangen nå sina drömmars mål, men först finns även kortsiktiga mål som ska uppfyllas.

- Jag vill fortsätta få speltid i Allsvenskan och målet med laget är att hålla sig kvar. Det är det kortsiktiga målet. Långsiktiga är att fortsätta prestera på en hög nivå så att jag får fortsätta spela med U21-landslaget. Då syns jag ännu mer och då ökar chanserna att få spela utomlands, vilket jag tror är ett mål för alla spelare. Jag vill utomlands, det har jag alltid velat.